 |
| Norra och Södra Hammarbyhamnen. Fuji Astia, vändframkallad i Digibase C-41. |
Under större delen av vintern har jag nu (bokstavligen) filat på linsen till min Holga, försökt att läsa på lite om linser i allmänhet utan att hamna i några som helst beräkningar, fattat att en större lins skulle ha gett mig ett större "skarpt" område i bilden, tänkt att jag struntar i det och slutligen bestämt mig för att linsen är klar.
Så långt det tekniska. Sedan kommer problemet. Om den här tekniken ska bli annat än en gimmick måste jag ju ha något att säga, detta eviga hinder. Visst är det kul att det går att göra bilder med en egentillverkad plastlins, men sen då?
Visst kan den i sig själv vara en protest mot teknikfixerad fotografi och visst kan jag tycka att bilderna blir gulliga som sådana, men räcker det?
Kan hända har jag funderat för mycket på det här under tiden jag suttit där med min polertrasa och tandkrämat den lilla plastbiten, kanske är det ändå något som inte så många lägger tid på att prova. Det kan ju vara så att jag är så van med min plastlins att jag glömmer bort att de flesta i den övriga världen inte har hållit på med samma tidsödande projekt och kanske det finns de som skulle tycka det vore kul att se resultatet av allt detta slipande. Utan att man måste avkräva mig nån form av socialt patos eller politiskt ställningstagande i bilderna.
Men jag vet inte, jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar